bloggstart

Herregud....var det bara jag som tyckte det var lite läskigt att göra en blogg???? Nu hör ju jag,  i och för sig, till dom som ogärna pratar i telefon. En ringsignal hemma fyller mig oftast med olust.Långa samtal i luren har aldrig varit min grej och jag lämnar ogärna ut mitt telefonnummer.  Att då lämna ut halva mig på en blogg fick hjärtat att pulsera i halsgropen.

Men nu är det gjort!

Ett telefonsamtal är ju i direktsändning så att säga. Därför har mail blivit ett mycket bättre kommunikationsmedel för mig. Jag läser när jag vill, jag svarar när jag vill och tänker igenom hur länge jag vill.....plus att jag får sparat vad andra mailat mig. Kanske bloggandet också kommer att passa mig pga detta........????

Jag har ett öppet sinne, samtidigt som jag känner mig tveksam. Vad ska jag med detta till?

Hmm....om jag vill nå ut till andra...kan det ju vara bra...om jag vill påverka i en viss fråga....ja, kanske det. Jag känner mig dock mycket positiv till kursen och hoppas få svar på många frågor och tänja ut mina små kunskaper i internet och IKT. Att detta ämne hör till min profession råder ingen tvekan.

En sak jag tänkte på vid vårt första utbildningstillfälle var diskussionen kring en mobiltelefons funktioner. För min del har det nog varit så att jag har tänkt på mobiltelefonen just som en mobiltelefon...den heter ju det. Och det är just det jag använt den till - att telefonera (de gånger jag trots allt valt att göra det). Med dagens apparater skulle vi nog ta och kalla dem för något annat. Nu ser jag med nya ögon på min mobil - och har gett mig tusan på att lära mig alla dess funktioner.

En annan sak var alla frågor jag skulle ställa min yngsta son när jag kom hem. Vilket jag gjorde, ca 35 frågor blev det och vi hade både ett mycket roligt och öppet samtal.

Bara det är ju inget dåligt resultat av endast ett utbildningstillfälle!